LaRinaldo

Nu har det gått en månad och snart ett par veckor sen jag den 8 juni testade positiv på en resturangtoa på överby. Köpte test där för att vara hemlig då ed är så litet och alla ser allt! Jag hade kommit på att jag var sen i månaden och dessutom kände ja lite i kroppen. Skulle självklart göra det hemma senare men väl med testet i handen började jag skaka och palla inte mer. Sprang till en restaurang och bad om en plastmugg och flög in på toa.
CHOCK! Fast att jag misstänkte det kom de verkligen som en chock. Gick upp till Sara och Marlene som jag var och shoppade med och försökte vara normal men det gick inte... 
Sara mötte mej och fråga:

-vad e de? vart har du varit? Mår du inte bra eller du ser konstig ut...
-Jag har vart på toa sa jag med ett fågelholksliknande uttryck...
-Jaha sa Sara och fråga vaddå har du fått diarre eller vad är det med dej...
-Nej svara jag..
-E du med barn!!!??
-Ja tror de....!
-AAAaaaaa! GRATTIS!!!! E du inte glad??
-Jag vill inte ha barn!! Jag vågar inte hjälp!!
-Men skärp dej de vågar du visst, du vill ju ha barn! lägg av skratta hon fram, faan va KUUUUL!
-jaha...?

Jag är alltså glad men just då fick jag bara panik och var chockad! :)

Sen köpte jag ett test till för att de inte skulle vara nåt fel och det va ett stort starkt plus igen.
haha fick panik och såg förlossning hängbröst och bristningar hela tiden. Och sedan den dagen så har man ljugit och ljugit om varför man inte kan festa, hittat på ATT man festat, smygit bett någon "köpa ut" gravid-tidningar med mera :)
Jag har haft en vecka med grava sömnproblem så jag trodde jag skulle avlida, de va så himla jobbigt! Sen har man la spytt lite då och då och är ständigt trött och slö.. Brösten växer så jag fått byta storlek men nu börjar den oxå bli för liten. Känns konstigt! Ont gör dom oxå kan knappt ligga på mage. Jaja sånt som hör till antar jag!

Jag har haft turen att fått göra ett jättetidigt ultraljud! Fick ju åka till näl för mina cellförändringar och då va hon helt snäll och gjorde ett så att jag fick se att det verkligen va något därinne.. Det va ganska så jävla häftigt faktiskt :) Fick en liten bild att ta med ut till T att visa.. Kunde inte släppa blicken från bilden trots att allt man såg var en liten prick. Då var jag bara i v 8 så den lilla inne där var bara 1.4cm men jag såg iallafall!!
Nu är jag i vecka 12 och det börjar synas på magen nu redan, ser väl mest fet ut för den som inte vet men nu kanske folk förstår vad det beror på...

Jaja, det känns skönt att även jag kan snacka om det nu.. Alla andra har ju gjort det ett tag så nu kände jag att det är väl ingen ide att ljuga längre när det ändå inte är någon som tror mej. Är lite tidigt och jag hade velat vänta nån vecka till eller flera men det blev en läcka och vips så visste hela ed om vår hemlighet.

Berättade tidigt för famijen och de närmsta som jag kände att jag kunde lita på och som jag trodde skulle bli glada och tro på mej. Berättade även för dom på jobbet.. För eftersom det är såpass tungt jobb och dom är vana vid att jag gör allt som gubbarna gör så var det tvunget så dom vet att jag måste ta det lugnare nu. Och i och med att jag va tvungen att berätta där så blev det en läcka för att en inte kunde hålla sin mun stängd. Men sånt är livet, än sålänge har de ju gått bra och snart är v 12 över och det blir över 60% minskad risk för att nåt hemskt ska hända.
Är så sjukt orolig det ska hända något eller att de ska visa sej vara något fel fast att man inte får tänka så! Försöker låta bli tänka, man kan ju inte göra mer än att leva hälsosamt och så nu och jag gör ju allt som rekomenderas så mer kan jag ju inte rå över. Men de kommer gå bra! Är väl kanske vanligt oroa sej endel första gången? Vad vet jag..

Nu har jag ätit frukost och ska nog ta en promenad. Har vart vaken många timmar och börjar bli rastlös.
Men här e hur de var och är iallafall.. Kanske missat nåt men de e bara att fråga! :)