LaRinaldo

Ända sedan i helgen har min hjärna gått på högvarv. Jag har gråtit fler ggr än jag kan komma ihåg att räkna. Blir ven nu så otroligt ledsen när jag tänker på det. Jag känner inte äns personen så väl men ändå känner jag sån otroligt stor sorg för henne. Tänker så på henne... Undrar om hon sover om natten eller om hon ligger och gråter, ensam?? Jag vill inte det. Det gör ont i mig så jag kan inte föreställa mej hur det känns för henne.
Vart finns gud kan man ibland undra...? Vissa dagar tror jag på något. Andra på inget. De senaste dagarna har det varit det sistnämnda. God natt...