Student kalais
Japp nu har man vart hos mia på kalas. Där va det massa släkt och folk överallt men de va så trevligt så. Satt ute på altanen och tjöta och åt massa gott, nice.. Mia såg så jävla trött ut haha det är dag nr 6 idag ojoj men så e de ju på studentveckan antar jag.
Min student med bröten rav... så att säga..
Själv vaknade jag upp på självaste studentdagen, hemma i min kompis soffa, av att jag skrek rakt ut av smärta... Jag hade så sjukt ONT! I asset... Asså inte själva "rövhålet" eller hur säger man... men i svanskotan! Jag kunde bara inte röra mej det va extremt alltså. Va så att jag kolla så byxor och allt va på plats för jag tänkte att nä nu har jag blivit analt våldtagen så svanskotan typ flyttats upp till höftpartiet..! Men allt va på plats! Jag börja nästan grina av panik för ja klara inte ta mej upp och då skulle jag snart va på skolan och käka studentmat och springa ut och allt det. Crister, han det va hos, fick hjälpa mej upp på så sätt att jag va stel som en pinne o han fick ställa mej upp, som en stock ungefär. Tog mej över en timme att börja klara röra mej.
Kom till skolan och faaan just de då skulle vi käka. Jag tänkte bara att jag klarar bara inte att sitta!! Aldrig haft så ont tror jag.. Tillslut kom jag ner på stolen snett å framåtlutad som om att jag va på väg eller hade bajsat i byxan. Jag skämdes!! Men de gick bara inte! Svettades som fan av all smärta och baksmällan som kom krypandes...
Nu va la allt västa över tänkte jag, bara gå ut få blommor å dra hem! Men icke, det va ju korttagning... Och kort som jag är skulle han promt ha mig sittandes. Och så va helvetet igång igen, jag försökte å greja och tillslut när alla väntat i typ 5 långa minuter på bara mej så togs det kort. Asså det ser ut som jag har bajjat på mej där me!! Sitter helt på sne som att jag just lägger en rökare..i kanske fattar...?Aaahh vilken jävla dag! den minns jag inte med glädje kan jag säga.
Vet ni när värken gick över? Den värsta riktigt outhärdliga tog typ en månad sen va de "bara" så att jag fick asont då jag satte mej i ca ett år, sen varade stadiet då jag kunde sätta mej utan att få ont jämt utan bara i vissa ställningar i ytterligate två ÅR till!!!
Alla sa till mej redan efter första månaden att "mrtina detta får du gå till doktorn med!" Förstår väl du har knäckt svanskotan. Men jag ville inte för vad ska doktorn göra?? Gipsa min röv?? Nej dom gör ingenting... så tänkte då jag. Och nu e de ju bra flera år senare haha Men men de är så jag spenderade min student, smärta baksmälla och inte en aning om hur jag spräckt min rump... asså svanskotan. Vet inte än idag. Men va gör det.
Helgen ska bli lugn. Skönt! Imorn till stan och på kvällen grilla hos fia, dom ska nog dricka men inte jag.
Lördag jobba hela dagen på alla dop, söndag bara glassa! Måndag bara glassa!! Lovely...
Ne nu skickar mamma på msn, måste koncentrera mej på de nu för annars e de svårt hänga med... Inte för de går fort men utan för att minnas vad hon skrev senast.... Tjing
Min student med bröten rav... så att säga..
Själv vaknade jag upp på självaste studentdagen, hemma i min kompis soffa, av att jag skrek rakt ut av smärta... Jag hade så sjukt ONT! I asset... Asså inte själva "rövhålet" eller hur säger man... men i svanskotan! Jag kunde bara inte röra mej det va extremt alltså. Va så att jag kolla så byxor och allt va på plats för jag tänkte att nä nu har jag blivit analt våldtagen så svanskotan typ flyttats upp till höftpartiet..! Men allt va på plats! Jag börja nästan grina av panik för ja klara inte ta mej upp och då skulle jag snart va på skolan och käka studentmat och springa ut och allt det. Crister, han det va hos, fick hjälpa mej upp på så sätt att jag va stel som en pinne o han fick ställa mej upp, som en stock ungefär. Tog mej över en timme att börja klara röra mej.
Kom till skolan och faaan just de då skulle vi käka. Jag tänkte bara att jag klarar bara inte att sitta!! Aldrig haft så ont tror jag.. Tillslut kom jag ner på stolen snett å framåtlutad som om att jag va på väg eller hade bajsat i byxan. Jag skämdes!! Men de gick bara inte! Svettades som fan av all smärta och baksmällan som kom krypandes...
Nu va la allt västa över tänkte jag, bara gå ut få blommor å dra hem! Men icke, det va ju korttagning... Och kort som jag är skulle han promt ha mig sittandes. Och så va helvetet igång igen, jag försökte å greja och tillslut när alla väntat i typ 5 långa minuter på bara mej så togs det kort. Asså det ser ut som jag har bajjat på mej där me!! Sitter helt på sne som att jag just lägger en rökare..i kanske fattar...?Aaahh vilken jävla dag! den minns jag inte med glädje kan jag säga.
Vet ni när värken gick över? Den värsta riktigt outhärdliga tog typ en månad sen va de "bara" så att jag fick asont då jag satte mej i ca ett år, sen varade stadiet då jag kunde sätta mej utan att få ont jämt utan bara i vissa ställningar i ytterligate två ÅR till!!!
Alla sa till mej redan efter första månaden att "mrtina detta får du gå till doktorn med!" Förstår väl du har knäckt svanskotan. Men jag ville inte för vad ska doktorn göra?? Gipsa min röv?? Nej dom gör ingenting... så tänkte då jag. Och nu e de ju bra flera år senare haha Men men de är så jag spenderade min student, smärta baksmälla och inte en aning om hur jag spräckt min rump... asså svanskotan. Vet inte än idag. Men va gör det.
Helgen ska bli lugn. Skönt! Imorn till stan och på kvällen grilla hos fia, dom ska nog dricka men inte jag.
Lördag jobba hela dagen på alla dop, söndag bara glassa! Måndag bara glassa!! Lovely...
Ne nu skickar mamma på msn, måste koncentrera mej på de nu för annars e de svårt hänga med... Inte för de går fort men utan för att minnas vad hon skrev senast.... Tjing
Kommentarer
Trackback
